Anlägg en äng [October, 2019]

[Anlägg en äng, Marabouparken 2019. Foto: Erik Sjödin]

Biologen Vilhelm Kroon håller tillsammans med konstnären och researchern Erik Sjödin en praktisk workshop i att anlägga en äng. Den framtida ängen som deltagarna arbetar med ligger invid den bibod som byggdes i projektet Gemenskapstjänster sommaren 2018.

Deltagarna i workshoppen kommer att få arbeta praktiskt med att bl.a. gräva bort existerande gräsmatta, fylla på med ny jord, plantera pluggplantor och så fröer. Biboden och den anlagda ängen ökar förutsättningarna för pollinatörer och annan biologisk mångfald i parken. Konstnären och researchern Erik Sjödin, som har byggt biboden, kommer att delta i workshopen och introducera boden samt de pollinatörer som kan bo där.

Workshoppen genomförs utomhus oavsett väder. Medtag oömma skor och kläder samt stövlar och regnkläder om det finns risk för regn. Workshopen kommer att ta omkring 3 timmar inklusive sådd och plantering av pluggplantor. Det finns spadar och verktyg till ett tiotal deltagare, men arbetet kan delas upp och det kommer att vara lärorikt även att titta och lyssna. Alla åldrar är välkomna i vuxet sällskap. Ingen föranmälan krävs.

Workshoppen är ett samarbete mellan Sundbybergs stad och Marabouparken konsthall.


 
 
 
 


Azolla Popcorn at Duplex [July, 2019]

[Azolla popcorn at Duplex 2019. Photo: Duplex]

During an exchange program with Slakthusateljéerna in Stockholm in the summer 2018 the Vancouver based artist collective Duplex and Duplex artist Gabi Dao, introduced the idea of using dried Azolla to spice up popcorn. An initial trial indicated that Azolla popcorn could be perfectly edible, even tasty. Within the exhibition “Dog Ear to The Left of the Centerfold” in 2019 the Azolla popcorn were further developed by Duplex and served in a ceramic bowl made by Duplex artist Maya Gauvin. The popcorn were served for the premier of a video showing Azolla floating on a water surface.

[Floating Fern, 2019. Video: Erik Sjödin]

Here is a review of the exhibition in Akimbo.ca. The Azolla related facts in the review might benefit from some clarification: Azolla is not a common or native species in Scandinavia. It has been shown to grow rapidly there in the summers but because of its invasiveness care should be taken to not introduce it in areas where it might spread and disturb existing water ecosystem. It should also be noted that although there are indications that Azolla might be neurotoxic if eaten in large quantities this has not yet been properly researched and is not certain.

Thanks to Duplex in Vancouver and Duplex artists Gabi Dao and Maya Gauvin.


 
 
 
 


Intervju: konsten.net [February, 2019]

[Erik Sjödin, “Vi bär fortfarande på elden”. Eldsoppa i samarbete med Askim Escape Pod och Hjällbo fritidsgård, 2018. Foto: Erik Sjödin.]

Konstens frågeformulär # 114: Erik Sjödin:

Beskriv din konst med tre ord: Undersökande, mångdisciplinär och tematisk.

Hur ser din arbetsprocess ut? Jag har ett antal ämnen som jag arbetar med sedan en tid tillbaka. Jag gör en hel del research om dessa, på internet, i böcker och i form av studiebesök av olika slag. Parallellt så funderar jag på idéer som kunde vara intressanta att genomföra, men jag gör oftast inte något av dem förrän det dyker upp ett sammanhang som jag kan delta i. Då jobbar jag fram något utifrån möjligheter jag ser i det sammanhanget, tid, och andra förutsättningar. Oftast bygger jag vidare på något jag gjort tidigare och vidareutvecklar ett pågående projekt. Sedan jobbar jag rätt mycket med dokumentation av det jag gör, framförallt för att presentera på internet och i bokform.

Vad inspireras du av? Individer och grupper som letar efter bra idéer och försöker genomföra dom trots små resurser. Samt konst, forskning och journalistik som visar på hur komplex världen är.

[Fritz Haeg, Edible Estates, 2005- , pågående initiativ att omvandla gräsmattor till odlingsbara köksträdgårdar. Foto: Fritz Haeg.]

Vilka bilder har du omkring dig där du jobbar? Jag har rätt mycket böcker i min arbetslokal och några konstgrejer jag fått tag i. Ibland sätter jag upp bilder som en del av arbetet med olika projekt.

Vilken annan konstnär har varit viktig för dig? Det är väldigt många som har varit viktiga, intressanta och inspirerande på olika sätt i olika perioder. Sedan jag började utarbeta en egen process är de viktigaste konstnärerna de personer som jag har haft kontakt med och ibland samarbetat med. Futurefarmers och Grizedale Arts är några som ligger nära det jag sysslar med själv idag.

Vilket konstverk önskar du att du gjort själv? Edible Estates av Fritz Haeg vore kul att ha gjort.

Vad är konst till för? Om någon hittar en användning för det så kan det vara till för det. Det är ett så stort begrepp att det är svårt att göra avgränsningar och ge enkla svar.

Vad är konst inte till för? Det är nog vettigt att inte söka alla svar i konsten.

Vilken åtgärd skulle främja konsten? Åtgärder som gör det möjligt för människor att i större grad tänka fritt och styra hur de förfogar över sin tid.


 
 
 
 


Book: Våra vänner pollinatörerna [December, 2018]

Denna publikation har sammanställts av Erik Sjödin, konstnär och researcher, utifrån erfarenheter från arbete med projektet “Våra vänner pollinatörerna” samt aktuell forskning och informationsmaterial från universitet och myndigheter. Målsättningen har varit att förmedla erfarenheter och forskning om bostadsbygge för pollinatörer på en nivå som är ingående men samtidigt mer lättillgänglig än akademiska artiklar.

Finns som pdf, kan även beställas som hårdband.


 
 
 
 


Reflektion: Konsten i antropocen [November, 2018]

[“Våra vänner pollinatörerna”, workshop vid Lötsjön, 2018. Foto: Erik Sjödin.]

REFLEKTION: Konsten i antropocen. Text: Frida Sandström, Konstnären 2019:

Klimatförändring och klimatpåverkan hör till de mest omdebatterade frågorna de senaste åren. Inte minst efter denna sommar, då Europas skogar stod i brand. Idag är det uppenbart att människans närvaro på jorden har gjort avtryck, liksom meteoriter och istider tidigare har förändrat livet på jorden. ”Antropocen” är det inofficiella namnet för människans dominans på jorden. Det handlar inte bara om en tid av industriell produktion, utsläpp och skövling av skog, utan även om ett sätt att tänka. Parallellt med industrisamhället föddes nämligen också de politiska vetenskaperna, den filosofi och estetik som ännu dominerar västvärlden. Det var också vid detta skede som den västerländska koloniseringen av land och människoliv inleddes.

I utställningen Eco-Visionaries visas alternativa relationer mellan människan och klimatet, där medverkande konstnärer föreslår både sociala och mentala ekologier, där människans roll på jorden blir mer hållbar. Medverkar i utställningen gör bland annat Erik Sjödin och Ursula Biemann i samarbete med Paulo Tavares.

Med de båda begreppen ”post-antropocen” och ”post-humanism” menas det som möjligtvis följer efter att den mänskliga dominansen avslutats. Även detta föreställda slut är idag ett brinnande samtalsämne, fastän det snarare omtalas genom begrepp såsom ”apokalyps” och ”kris”. Ordvalet avslöjar en världsbild där alternativ till mänsklig dominans inte tycks vara möjliga, men det finns även berättelser som säger det motsatta. Det är här som de konstnärliga praktikerna kommer in i bilden. Hur ser världen ut efter människan, och hur kan vi människor leva utan att dominera jorden? Det är i dessa fall som ”post-” blir till ett ”pre-” – det som har varit vänts till vad som skulle kunna vara, imorgon.

Den mänskliga dominansen av natur, djur och andra människor har också präglat vår syn på konst och kultur. Från att avbilda naturen, till att gestalta sig själv i dess centra, har människan och i synnerhet den västerländska, vita mannen fortsatt sitt härskande narrativ genom konsten. Men de senaste tio åren har något hänt. Till skillnad från modernismens och postmodernismens kritik av konstverket, dess medier, institutioner och av konstnären själv, ser vi idag konst som utövar en kritik av människan. I dessa verk möter vi perspektiv som inte säkert är människans egna. Det kan handla om alternativa sätt att skriva och läsa historia, eller om fenomen som inte alls går att beskriva med människans språkbruk. Det är här som poesin tar vid. Utan någon kanoniserad meter eller konceptuella referenser osäkras människans dominerande världsbild.

I konstnären Santiago Mostyns videoverk The Warming Plateau (2018), flätas skogsbruk och annekterad mark samman med en intim blick på en till synes autonom flora och fauna på den karibiska ön Tobago. Mostyn påminner om öns koloniala arv, bredvid det motstånd som en bestående befolkning och natur förvaltar. Men istället för att berätta vad som försiggår där, manifesteras detta i en vägrande tystnad. Skogsarbetarna talar inte till betraktaren, och såväl växtlighet som djur vänder sin uppmärksamhet från oss. Skogens autonomi är framträdande även i Forest Law (2014), av konstnärerna Ursula Biemanns och Paulo Tavares. I en videoinstallation visas den del av Amazonas som kan betraktas som världens lunga, både i termer av syreproduktion och av biologisk, etnisk och kulturell mångfald. I Forest Law påvisas en annan strategi än The Warming Plateaus vägran att tala betraktarens språk. Istället tar skogen självt till människans lagliga hjälpmedel och kämpar som ett eget juridiskt subjekt, mot skövling och exploatering.

Liksom socialt engagerade konstnärliga praktiker sedan 70-talet griper in i samhällets strukturer människor emellan, är det idag många konstnärer som gör detsamma med vår relation till naturen. Genom att aktivt förändra de förutsättningar som flora och fauna lever under, omförhandlas konstnärens historiskt distanserade position till klimatet. Hos Erik Sjödin sammanflätas en ekologisk och politisk utveckling genom den etymologiska roten till begreppet ”kultur”, vilket mycket riktigt är ”odling”. I interaktiva workshops och studiecirklar närmar han sig relationer och beroendeförhållanden mellan människor och andra varelser, ting och fenomen. Ett sådant är de bisamhällen som människan historiskt har projicerat sina egna kulturella ideal på. Idag är bina utrotningshotade, vilket också hotar landskapet att stå utan frukt. Med workshopen Våra vänner pollinatörerna lär Sjödin ut hur man enkelt bygger bostäder åt dessa flygfän. Bredvid dess praktiska funktion är Sjödins arbete angeläget då det placerar samhällets beroende av klimatet nästgårds, oberoende av vilken världsdel vi lever i. För, i slutändan är det inte människan som styr naturen. Liksom Kati Roover säger i filmen Coexistence (2018) är vi beroende av fotosyntesen. Vi finns eftersom den finns.


 
 
 
 


Questions for Political Science Researchers [November, 2018]

The Political Beekeeper's Library

[The Political Beekeeper’s Library. Photo: Erik Sjödin.]

In October 2018 I was invited to present my work with The Political Beekeeper’s Library in a research seminar at The Political Science Division at Linköping University. These are some questions I brought with me for discussion:

According to Thomas D. Seeley, author of Honey Bee Democracy, honey bees implement a sort of representative democracy with quorum sensing for their most important decision; to decide where a swarm should establish a new bee society. Representative quorum sensing is an effective decision making model in this case because the bees have clear and common goals and only need to quickly decide how to most effectively reach those goals. How efficient are human democracies and is it a problem that major societal goals are not clearly defined?

According to Robert E. Page, author of The Spirit of The Hive, the bee hive is mostly self-organised by individuals through a stimuli-response system, rather than through collective decisions. To what degree can human societies be said to be self-organised versus organised by collective decisions?

Honey bees have evolved their societies over millions of years while human societies of similar scale only have existed for some thousand years. Honey bees don’t have to re-invent their societal structures and decision making methods as new societies are established and the same structures and decision making methods are applied in every bee society. How evolved are human societal structures and decisions making methods and how much of our politics can be said to be nature or nurture / nature or culture? Can we predict in what direction human societies and politics will evolve?

Kin selection is the proposed evolutionary mechanism for most species including humans. However, some sociobiologist (mainly E.O. Wilson) has caused controversy by arguing against the dominant paradigm that evolution among humans (like honey bees) may include group selection. The difference between kin and group selection is to what degree individuals make efforts for themselves and their nearest offspring and if there, as in the case of group selection, exists altruism that can extend to a group that doesn’t include near relatives, or if altruism even can be at the expense of individuals and their near relatives. Can fundamental biological and evolutionary mechanisms such as kin or group selection be seen to play fundamental roles in the driving forces and politics of human societies?

Honey bee societies are often described as superorganisms. To what degree is the superorganism concept also valid for human societies? Can for example nations and cities be considered as superorganisms?

The Political Beekeeper’s Library is a collection of books in which parallels are drawn between bees and humans and how they are socially and politically organised. Beehives are well known to host parasites such as the varroa mite but they also host organisms that are beneficial for the bee society (f.ex. bacteria in the bees stomachs). That the bee hive is multi-species is a perspective that is not related to as a parallel between bees and humans in the literature in the library. Does this reflect an unawareness of the multi-species constitution of human societies? How is and can a recognition of multi-species societies be reflected in human politics?


 
 
 
 


In & Beyond Sweden: Journeys Through an Art Scene [November, 2018]

In & Beyond Sweden: Journeys Through an Art Scene

[In & Beyond Sweden. Photo: Albin Dahlström / Moderna Museet 2018]

IN & BEYOND SWEDEN: Journeys Through an Art Scene is a book published in connection The Moderna Exhibition 2018. It offers glimpses into a diversity of artistic practices through presentations of in total 65 artists.

During two years curator Joa Ljungberg and artist Santiago Mostyn has done comprehensive research with the aim to survey the Swedish art scene. In addition to the artist presentations the publication presents their explorative process and includes 13 essays which give different insights into the Swedish art scene. The book is produced in collaboration with Iaspis / Konstnärsnämnden and Moderna Museet.

Below is the short presentation of my practice included in the book, written by artist and writer Frida Sandström:

The Azolla Cooking & Cultivation 2018

[The Azolla Cooking and Cultivation Project, 2017]

In his art and research activities, Erik Sjödin interweaves political development with the ecological via the term “culture” and its etymological root “cultivation”. Through practical interactive workshops such as building, cooking and study circles, the relationship between politics and ecology is demonstrated. Nothing is explicitly emphasised during the events, but the audience is touched by a subtle reminder that society could think differently.

In his work with a wide range of professions and participants, Erik Sjödin explores man’s historical relationship to base phenomena such as fire, as well as our ability and long tradition of cultivating and preparing food made of water plants. In The Azolla Cooking and Cultivation Project (2017) he focuses on the little aquatic duckweed fern (Azolla). The plant has been used as bio-fertiliser in Asian rice plantations and is seen as a possible future food source in the potential colonisation of Mars. For the exhibition Agoramania in Paris (2017), Sjödin had rice cakes made of the same fern, which had been picked in the city’s botanical gardens Jardin des Plantes, and served them to the audience. Currently Sjödin is working on a documentary video project about beekeeping in Iceland, where he uses the medium to explore the biopolitical implications of beekeeping. Can our relationship to bees say something about how we treat each other?


 
 
 
 


The Stroller Kitchen [November, 2018]

[The stroller kitchen in transport mode. Photo: Erik Sjödin.]

The stroller kitchen is a mobile wood fired kitchen built using recycled material, including a baby stroller, a rocket stove, and utensils from previous kitchens built within the project We Still Carry The Fire — a project that revolves around mobile wood fired kitchens which provide various opportunities for social interaction and cooking using fire.

[The stroller kitchen set up for cooking. Photo: Erik Sjödin.]

The stroller kitchen includes mugs, plates, and cutlery to accommodate five guests – a number common to Japanese tea houses. The stove that is fitted on the bike trailer is a rocket stove built in the US and marketed with the slogan “For Hot Meals in Hard Times”. The kitchen is also equipped with a small hand-forged Swedish axe use for making kindling and chopping wood as well as various utensils for cooking food.


 
 
 
 


Azolla Bread at Under tallarna [August, 2018]

Azolla bread

[Azolla bread at Under tallarna. Photo: Erik Sjödin]

The bread above was baked by Under tallarna at their garden party in August 2018. It tasted good but arguably not as great as the same bread baked without Azolla.

The bread was baked with sun-dried Azolla harvested from one of Under tallarna’s watering ponds. As a defence against excessive sunlight the Azolla in the pond had developed a brick-red color. As can be seen in the photo below the red color stays when the Azolla is dried. Azolla that is harvested when it’s green has green-gray color.

The red color comes from deoxyanthocyanins which are antioxidative and generally considered healthy. Azolla also contains minerals, vitamins and possibly other substances which may add to the nutritional value of for example bread. However, wether or not Azolla is healthy to eat remains an open questions. Azolla is an unproven food stuff and there are concerns that cyanobacteria in Azolla may produce neurotoxins. If it’s healthy or not is the key question to resolve with regard to Azolla’s viability as a food stuff, since Azolla generally isn’t a particularly positive addition to the taste of food.

Sun-dried Azolla

[Sun-dried Azolla at Under tallarna. Photo: Erik Sjödin]

In addition to being a potential food stuff Azolla has many other uses. Under tallarna has been evaluating Azolla as a pond cover throughout the summer of 2018 which has had the hottest July in this area of Sweden since the measurements started in 1756. Their impression is that the Azolla likely has reduced evaporation from the pond. They also experience the water to be cleaner and less warm. Another positive effect is that as the water level in the pond sinks the Azolla sticks to the edges of the pond which help keep the edges moist and reduces cracks in the pond. In another pond they grow duck-weed which also grows well but it doesn’t form a cover as thick as the Azolla. A third pond isn’t covered by plants and the water there is more muddy. Eventually they plan to harvest the Azolla and evaluate as fertiliser and mulch in soil. Previous years they have also evaluated azolla as duck food.

A potential drawbacks of growing Azolla in ponds is that it can completely knock out existing ecosystems since it can cover a water surface completely and block sunlight from other plants and organisms. If a pond is only used as a water reservoar this may not be a concern. It can actually be positive since it can reduce unwanted algae growth and prevent mosquitos from breeding. Of more concern is that Azolla may spread to other ponds and waters. Azolla is an invasive plant and considered a problematic weed in many regions of Europe and the rest of the world. In Sweden Azolla is not yet classified as an invasive species since it’s unlikely to survive the cold winters. If climate change should lead to warmer winters this may change, particularly in the south of Sweden.

The Azolla Cooking and Cultivation Project at Under Tallarna 2018

[Azolla cooking and cultivation at Under tallarna. Photos: Erik Sjödin]